poppad

Gårdagen då va (jävla Helene med sina va)... Igår åkte jag till Göteborg med Em och B (Bem.) Dem gick för sig, och jag för mig själv. Mot Tribe, där jag köpte två hästskor. 165 kronor. I'm so good wasting money. Sen träffades vi igen, fikade på Espresso house och stack hem. Det tog bara några timmar efter att vi kommit hem som jag åkte igen. Håkan hade skivsignering ju! Så när jag åkte mot Göteborg, och först fick vänta i tjugo minuter eftersom den första bussen inte kom, och sedan kom fram till Göteborg tog jag spårvagn 11 mot Saltholmen. Utanför Bengans var det kö, bara för Håkan, men jag fick förbi hela kön eftersom Jäspär och Helene var där inne. Jag ställde mig vid dem, och slog Helene för varje gång hon sa "va". Det börjar faktiskt bli irriterande! Aja! Det tog 35 minuter innan vi kom fram til Håkan, och vi stod faktiskt ganska långt fram i kön. Varför tog det så lång tid då? Jo, för Håkan är nog världens mest pratglada person! Han pratade nog i tre-fem minuter med varje person, och tog bilder med alla och så. Han signerade min nyköpa skiva, den berömda skon och frågade oss vilka låtar vi vill att han ska spela på skandiavium. Jag bad om Nu kan du få mig så lätt (tyvärr glömde jag be om En vän med en bil) eftersom han inte spelade den på Liseberg 2007. Han kunde inte svara på varför, han visste inte! Sen bad han mig hälsa till Hurricane, haha. Håkan är en trevlig och pratglad person med andra ord!